att ha bebis...

... är att undra vart spyan tog vägen (nähä, jag ser ingen – han kanske bara hostade då?) för att sedan hitta den mellan brösten när man klär av sig på kvällen. Lite som "vart tog sperman vägen?" i Den där Mary.

nya känslor

Jösses vad mycket nya känslor som dyker upp när man får barn! Eller kanske inte nya känslor – klart man har känt kärlek, oro, glädje, ansvar och blivit rörd till tårar förut, men nu är varenda känsla oändligt mycket större. Det är konstigt hur man från första ögonkastet kan älska någon så mycket.

Me and my monkey

Natten till igår spenderade vi på Drottning Silvias Barnsjukhus, eftersom bebisen hade blivit förkyld för första gången och fick tungt att andas. Efter en natt med behandling fick vi åka hem igår, och nu är han mycket bättre. Men äntligen förstår jag varför alla mammor (och pappor med förstås) alltid säger att de önskar att de kunde ta över sitt barns sjukdom och smärta. Hellre jag än han, alltid! Det gör så ont när bebisen är ledsen och har ont och obehag och man inte kan förklara för honom varför. Jag är ju så bortskämd med att ha en nöjd och glad bebis, så när han väl blir ledsen så vet man att han verkligen har det jobbigt eller ont och då brister mammahjärtat.

Underbaraclara beskriver kärleken till ett barn på ett fint sätt här.

eller har resten av världen för snuskig fantasi..?

Min mor har köpt en söt, mjuk och len kanin till Hugo. Skallrar gör den också, och han gillar när man kittlar honom i ansiktet med öronen.

Dock har min mamma tydligen alldeles för osnuskig fantasi, då hon missade totalt att se formen i andra ändan.

Ungen är nöjd i alla fall, och det är ju huvudsaken. När han börjar gripa saker med händerna har ju den här kaninen dessutom en väldigt greppvänlig form. Hehe. 

kyrklig

Idag har jag fått lite valuta för kyrkoskatten! Jag och ett par mammor från föräldragruppen tog en promenad i solen och sen gick vi på sångstund, samtal och fika i prästgården. Hugo var sitt bästa jag som vanligt, åt och bajsade (som vanligt när vi är borta) och tyckte det var mysigt att sjunga i grupp. Och så flirtade han ohämmat med en av mammorna som tydligen föll honom i smaken! :)

Jag har styrketränat två dagar i rad – visst räknas det som att man är igång med träningen då? :-D Har hittat en app med en massa träningsprogram – det finns bl.a. 15-minutersprogram för en muskelgrupp i taget, vilket bör kunna klämmas in i alla fall nästan varje dag. Igår körde jag rumpa & baksida lår, och idag har jag sjukt svårt att ta mig upp och ner i soffan. ONT gör det. Den enda gången jag haft mer träningsvärk var när jag red för första gången efter ett uppehåll på 10 år. Då var jag nästan rullstolsburen i ett par dagar.

flitig mammabloggare

Idag har jag varit mamma i exakt två månader, och på den tiden har jag lyckats få till ett helt blogginlägg. Oj så flitig jag är! :-D Jag ser att det fortfarande är några tappra fans som faktiskt kollar bloggen (eller det kanske bara är min mor?), men jag förstår om ni tröttnar på att läsa gamla inlägg... ;-) 

Mina två första månader med bebis har ju inneburit en del förändringar – över en natt blev plötsligt nån annan viktigast i mitt liv. Förutom det, har bland annat följande saker hänt:

• Jag är kärare än jag nånsin varit, både i den nya lilla människan och i hans far. 
• Mina stackars katter är ruskigt försummade, och jag har ständigt dåligt samvete över det. 
• Samma stackars katter har börjat acceptera den nya lilla människan, och har gjort flera försök att sova med honom i sängen. Då har jag dock lyft bort dem av säkerhetsskäl – och då förstås fått ännu mer dåligt samvete gentemot dem. 
• Våren har kommit, så vi tar oss ut på härliga promenader nästan varje dag, och jag har fått sjukt mycket fräknar för att bara vara mars.
• Jag förstår plötsligt de kvinnor som väljer att lyfta tuttarna efter graviditeter och amningar, men jag kan inte för mitt liv begripa varför man frivilligt förstorar dem. 
• Jag är förundrad över hur mycket en bebis kan växa och utvecklas på två månader. (Nu har ju min vuxit snabbare än de flesta, men verkar äntligen ha bestämt sig för att följa en av normalkurvorna.)
• Jag har upptäckt att man kan fungera hjälpligt trots otroligt lite sömn. Man blir visserligen dum i huvudet och får ibland sjukt ont i detsamma framåt eftermiddagen, men man lyckas ta hand om bebisen! 
• Jag är blödigare än jag trodde. 
• Mina två bästa köp är ett babynest (otroligt bra första veckorna!) och bärsjalen (se bild längre ner). 
• Det är sjukt svårt att få en bebis att le mot en kamera. 
• Att ha bebis utan att ha egen tvättmaskin (utan tvättstuga i källaren i grannhuset) är hyfsat värdelöst, men här är man hjälpt av ovan nämnda bärsjal. 
• Gamla naverpiercingar ser rätt roliga ut efter en graviditet. 

Här önskar jag att jag hade nåt smart att skriva, nåt som inte har med bebis att göra... men nej. Jag har inget annat i mitt huvud. Särskilt inget smart. Så nu får ni några bilder på världens vackraste barn. ;-)

Bebis i bärsjal innanför koftan. Mysigt och praktiskt.

i'm back

Neeej, jag har inte lagt ner bloggen... Jag har bara fött lite barn! :-D Den 30 januari klockan 14.24 kom han ut, lille Hugo, 3140 gram tung och 47 cm lång. Ingen tungviktare direkt, men det har han tagit igen nu - hans tillväxkurva är av det brantare slaget, hehe.

Så nu har jag testat att föda barn. Det var en intressant upplevelse, det gjorde ont som fan och det var galet jobbigt (och epidural är guds gåva till kvinnan), men herrejösses vilken belöning man får!! Jag har aldrig varit lyckligare än när jag fick min slemmiga bebis på bröstet - dels för att jag fått min bebis, dels för att det onda äntligen var över.

Sedan dess har jag levt i bebisbubblan - lite kaos, degig mage, läckande tuttar, sömnbrist och massor av mys. Och nu ska jag göra som alla andra irriterande föräldrar och visa er en massa bilder på underverket. :-D

mormor - lite tuffare, lite hårdare

Pratade i telefon med min mormor om hennes förlossningar: "Vattnet gick så jag ringde till sjukhuset men de tyckte att jag skulle stanna hemma ett tag till. Fast pappa [min morfar] var så nervös så jag fick inte stanna hemma för honom, så jag satte mig på cykeln och åkte till BB."

ankröv

Jag gillar verkligen gräsänder – det är något som sitter kvar sen barndomen då vi matade små duniga andungar (och deras mammor, men de var lite läskiga när de blev ivriga och nöp i fingrarna med näbben) hos mormor i sommarstugan. Något av det sötaste jag vet är när en and dyker ner med huvudet så bara rumpan sticker upp ur vattnet, och gärna vickar lite när den paddlar med fötterna för att hålla sig på rätt köl. Just detta såg jag när jag gick till coop för en stund sen (passerar lite vatten under en bro), men jag hann inte få upp kameran i tid så jag kan inte riktigt visa vad jag menar... Eller ni kan iofs kolla här, tills jag lyckas fånga det på bild själv. Lovar att försöka.

veckans uppdatering

Fortsätter med mitt flitiga (ehm...) veckobloggande. (Nej, det är inte meningen, det bara blir så.) Så här kommer återigen lite bilder.

Veckans form är rund.

Förra helgen hängde jag med lilla Miss Julia och hennes mamma. 

I tisdags umgicks jag med älskade brorsonen och hans pappa (och en liten stund med hans mamma). Undrar hur lilleman ska reagera på att faster snart är av med stora tjocka magen med istället har en bebis. 

Kisskatterna tycker det är mysigt att jag är hemma på dagarna och ligger länge i sängen på morgnarna. 

Det blir ännu mer spännande att se hur de, som har varit mina bebisar i snart 4 år, kommer att reagera på nya bebben. 

En liten gosa i knät, och en stor mage i förgrunden... Observera även den extremt knubbiga handen. Heja vattensamlingar. Mina fötter vågar jag inte ens visa på bild - de ser ut att tillhöra en mycket gammal dam och saknar helt fotknölar. Det är en märklig känsla att ha någon annans kroppsdelar på kroppen. 

om man har tid över

... och det har jag nu. Jag har nämligen semester, för att på måndag bli MAMMALEDIG. Haha! Gud så skönt det är. Anyway, om man som jag har tid över, kan man titta på roligt trams på internet. Som det här. Hur kul som helst! Läs gärna texterna också, titta inte bara på bilderna. :)

form

Kolla! Jag ser ju nästan ut som en vanlig människa.

Om man tittar rakt framifrån. 

ingen lurar på den tjejen rosa prinsessor :)

titta vad jag träffade igår

Varning för sötchock.

Man blir rätt bebissugen (läs: kattbebissugen) när en sån här 12-veckorsplutt sover i ens famn. :)

Bebisen är min vän Lottas nya familjemedlem.

gott nytt år 2012!

Eftersom jag inte är nån stjärna på att uppdatera er om mitt liv just nu, tar vi en liten decembersammanfattning i diverse bilder:

Allvarligt talat... Visst var My Little Pony bra mycket finare förr? De här ser ju helt galna ut.

Jag gjorde ett försök att handla julklappar till brorsonen på Toys R Us. I will never make that mistake again. Vilken hemsk affär! Allt är indelat efter märken och kön, tjejhyllorna är rosa och lila och glittriga och killhyllorna är svarta. Ska man köpa dockkläder är det bäst man vet vilket märke det är på dockan annars är man körd. Och vet ni att dockvagnar numera ser ut exakt som små flashiga barnvagnar, med alla tillbehör? Puh.

Kommer ni ihåg de här? Jag hade en grå kaninfamilj tror jag, och elefanter, och lite möbler och prylar... men jag tror de hette Forest Families då?

Elefanterna! :)

Träffade bl.a. Zebbe när vi besökte Katrineholm första advent.

Vi har köpt en tomt! Först var det en bit skog, nu är det ett berg med lera på och så småningom ska det bli vårt hem. :)

Ni kan ana min älskling i bakgrunden med motorsågen.

Utsikten från vår tomt. Den kan jag leva med tror jag. :)

Den här klänningen hängde i Indiskas skyltfönster och var vacker. Om jag inte var så fruktansvärt gravid hade den nog fått följa med mig hem.

Och sen var det jul.

Granen står så grön och grann hos mor och far.

Fasters stora mage med tillhörande jättehylla kommer till användning. Här som iPhone-stöd så att lilleman kan titta på Bamse på Youtube. 

Hålla handen... och svansen. Fina pluttan. 

Jupp, jag är sprickfärdig. 4 veckor idag till beräknad leverans. Min snippa ser verkligen fram emot det. 

folk i vägen

När man försöker skynda sig genom en stor affär, och har en väldigt strikt lista och en stor portion målmedvetenhet (och stressar så man får sammandragningar, men det är en annan story) och folk tvärstannar alternativt strosar långsamt och tar upp hela gången med sina vagnar - ÄR DET OK ATT KÖRA PÅ DEM DÅ? Får man sikta på hälsenorna? Kan man sen skylla på hormonerna?

Sen är det konstigt att ingen på en hel buss, förutom en höggravid, reser sig för att en gammal gubbe med krycka ska få sitta. Och lite otrevligt att den höggravida då inte ens får ett "tack" från gubben som hon gav upp sin sittplats för.

Folkilsken hormonbomb? Inte farligt. (Jag kan ju inte hjälpa att hela världen är korkad och ouppfostrad.)

den här bloggposten innehåller nötkräm

Texten nedan är kopierad från UNICEF:

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Foto: UNICEF

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

går som en karl

Jag undrar varför många tjejer tar så korta steg när de går? Om de har bråttom tar de jättesnabba steg, men aldrig längre än 30 cm. Varför? Ska det vara kvinnligt eller nåt? Jag kanske ser ut som en hel karl när jag tar ut stegen ordentligt (så mycket det nu går på mina små korta tjocka), men jag kommer ju i alla fall framåt.

dagens gravidsymtom

Dagens gravidsymtom är nåt riktigt trevligt: Håren på mina ben växer galet sakta, vilket är tur då det börjar bli bökigt att komma åt att göra nåt åt dem. (Synd bara att håren på magen och den ytterst klädsamma skäggväxten förökar sig desto snabbare.)

dagens hat

Idag hatar vi (förutom rökare på busshållplatser och utanför entréer som vi alltid hatar) folk som släpper tunga dörrar rakt i ansiktet på folk (gravida kvinnor in particular). Ouppmärksamt eller ouppfostrat??

så mysigt för den

Tänk när den föder små mini-tröjor... (nej, jag tröttnar inte på att nörda mig)

Saxat från Tradera